﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2748
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Brottsrummet (Brottsförebyggande rådet, Brå)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE anhållande
svDF frihetsberövande tvångsåtgärd av en person som är skäligen misstänkt för brott
svAN Anhållande beslutas av åklagare. Frihetsberövandet gäller till dess att personen sätts på fri fot eller fram till häktning, vilket för närvarande måste ske inom tre dagar (24 kap. RB).

svTE anmält brott
svDF brott som anmälts och registrerats som brott av polis, tull eller åklagare i Sverige under redovisningsåret
svAN Även brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands.

svTE anstalt
svFK Annan benämning på fängelse. Anstalterna är antingen öppna eller slutna beroende på graden av säkerhet. Säkerhetsmässigt delas de in i sex klasser: Klass A har högst säkerhet, t.ex. Kumla och Hall, klass B har näst högst säkerhet, t.ex. Tidaholm och Norrtälje, etc. Alla säkerhetsklasser till och med klass E är slutna. Säkerhetsklass F är öppen anstalt.

svTE avvikelse
svFK En klient har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd (rymning) eller har inte återkommit till anstalten efter att ha haft tillstånd att under en viss tid vistas utanför anstaltsområdet med eller utan tillsyn av personal.

svTE beläggning
svDF antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, dvs. de som upptar en plats i anstalt. Beläggningen används ofta för att mäta hur många som befinner sig i anstalt vid ett visst tillfälle, s.k. tvärsnittsstatistik.

svTE brott
svDF handling eller underlåtenhet att handla som är belagd med straff i svensk lag

svPH brott kan ej styrkas
svFK Detta är ett beslut, som kan fattas av polis, tull eller åklagare om att inte inleda en undersökning eller att lägga ned en pågående undersökning. Beslutet kan ha två betydelser:
    det kan inte styrkas (”bevisas”) att ett brott föreligger,
    det kan inte styrkas (”bevisas”) att den misstänkte begått brottet.
   Detta speglas delvis av hur statistiken är uppbyggd. Om polis, tull eller åklagare lägger ned undersökningen utan att någon skäligen misstänkt person hittats (i statistiken beslut på anmälan, då ingen skälig misstänkt person finns) räknas brottet som uppklarat. Om polisen eller åklagaren däremot fattar beslutet brott kan ej styrkas när en misstänkt person registrerats (beslut på personblad, då skälig misstänkt person finns), räknas brottet som ouppklarat.

svTE brott mot person
svDF brott mot brottsbalkens 3--7 kapitel
svEX Mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

svTE brottsbalken
svBT BrB
svFK Här ingår de mest välbekanta brotten, ordnade i olika kategorier, till exempel brott mot person, och brott mot förmögenhet. I brottsbalken anges också straffskalorna för brotten. År 1965 ersatte brottsbalken 1864 års strafflag.

svTE brottsstatistik
svFK Här ingår uppgifter om brott som kommit till polisens, åklagarens och tullens kännedom (anmälda brott), brott som klarats upp (uppklarade brott) samt straffmyndiga personer som skäligen kan misstänkas för brott (misstänkta personer) och brottsdeltaganden.

svTE brottstyp
svSYTE brottskategori
svDF brott av liknande slag
svEX Stöldbrott, våldsbrott och narkotikabrott.

svTE böter
svFK Böter (dagsböter, penningböter eller normerade böter) utdöms genom dom eller strafföreläggande. Bötesbeloppet beräknas och betalas på olika sätt beroende på typ av böter. Även polisen och tullen kan till exempel i trafiksammanhang utfärda böter, s.k. ordningsbot. Böter som inte betalas får, om inte annat föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Böter tillfaller staten.

svTE cybervåld
svUPTE cyberstalking
svFK Det kan handla om cyberstalking med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas.

svTE dagsböter
svDF bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden
svAN Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott högst 200). Beloppet för varje dagsbot kan variera mellan 30 och 1 000 kronor. Minsta totala bötesbelopp är 450 kronor.

svTE dold brottslighet
svDF brott som inte kommer till polisens kännedom och som därför inte registreras
svRETE synlig brottslighet

svTE dom
svFK Med dom avses i statistiken en fällande dom i tingsrätt. Domarna redovisas oavsett om de överklagats eller inte. Det innebär att en person som dömts i tingsrätt, men frikänts i hovrätt, kommer att redovisas som dömd i statistiken. En person som friats i tingsrätt, men fällts i hovrätt kommer över huvud taget inte med i statistiken.

svTE domstolsstatistik
svDF statistik över antalet mål och ärenden (både brottmål och civilmål) vid alla typer av domstolar m.m.

svTE faktisk brottslighet
svFK Omfattar alla brott, både de dolda och de synliga. Av teoretiska och praktiska skäl kan storleken på den faktiska brottsligheten aldrig anges exakt.

svTE fall
svFK Vid en och samma polisanmälan kan en eller flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder. Varje fall kan innehålla ett eller flera brott.
   Exempel: i en och samma polisanmälan rapporteras misshandel som ägt rum vid tre olika preciserade tillfällen. Detta redovisas som tre brott, men som ett fall i statistiken. Skulle man dessutom anmäla olaga hot vid samma anmälningstillfälle redovisas detta i statistiken som två fall. I statistiken över anmälda brott redovisas nästan alltid antal brott.

svTE frigivna
svDF personer som villkorligt frigivits från sina fängelsestraff och personer som helt har verkställt sina fängelsestraff
svAN I dag tillämpas enligt huvudregeln villkorlig frigivning efter 2/3 av den tid som dömts ut.

svTE frivård
svDF kriminalvård i frihet
svAN Frivårdskontoren (35 stycken) har hand om övervakningen av personer som frigivits villkorligt, personer som dömts till skyddstillsyn och personer som avtjänar sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll.

svTE fängelse
svFK Fängelse kan vara i minst 2 veckor och högst 18 år eller livstid. Nästan ingen som har en längre strafftid än 2 månader avtjänar hela denna tid, utan friges villkorligt.

svTE förundersökning
svDF polisens och åklagarens utredning av ett anmält brott

svTE gripande
svDF frihetsberövande av en person som är misstänkt för brott, som utförs av polisen i avvaktan på att övervakningsnämnden fattar annat beslut (26 kap. 22 § BrB eller 28 kap. 11 § BrB)

svTE grooming
svFK Via en chatsida på nätet kan pedofiler söka kontakt med barn och unga. De försöker bli bekanta med dem och stämmer så småningom kanske ett fysiskt möte eller ber att få bilder på barnen.

svTE hatbrott
svDF brott med främlingsfientliga, rasistiska och homofobiska motiv
svAN Begreppet har uppmärksammats sedan mitten på 1990-talet i Sverige, men har använts sedan 1980-talet i USA. Även om det saknas en enhetlig definition av begreppet, är det som utmärker hatbrott att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Det är också själva motivet till brottet som är avgörande för om det är ett hatbrott, inte den brottsliga gärningen.

svTE huvudbrott
svFK En person kan lagföras för flera brott i en lagföring. I statistiken redovisas dock endast det brott som har det strängaste straffet i straffskalan, det s.k. huvudbrottet. Detta innebär att statistiken ger en underredovisning av flertalet brott, framförallt av de mer lindriga brotten. För huvuddelen av dessa fall utdöms en gemensam påföljd för samtliga brott. Endast i ett fåtal fall finns referenser som pekar ut vilket brott som lett till vilken påföljd. Vanligtvis kan man således inte avgöra vilken påföljd som utdömts för ett enskilt brott. För att man i statistiken ska kunna redovisa påföljden efter brott används huvudbrotts- och huvudpåföljdsprincipen.
   Som huvudbrott väljs det brott i en lagföring som har den strängaste straffskalan. Om två brott har samma straffskala väljs slumpmässigt ett av brotten som huvudbrott. Huvudbrottsprincipen innebär att redovisningen av antalet personer lagförda för en enskild brottstyp är en minimiskattning. De brott som har ett lågt straffvärde och ofta begås i samband med andra brott och därmed sällan kategoriseras som huvudbrott, blir underrepresenterade i statistiken.

svTE huvudpåföljd
svFK På liknande sätt som för brotten, kan flera påföljder utdömas för ett brott. Som regel väljs den strängaste påföljden i domen som huvudpåföljd. Påföljderna rangordnas efter grad av ingripande med fängelse först och påföljd eftergiven sist. I de fall där referenser förekommer mellan brotten och påföljderna, väljs den påföljd som huvudbrottet lett till, även om det finns en annan, mer ingripande påföljd i domen.
svRETE huvudbrott

svTE häktning
svDF frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare
svAN Åtal ska normalt vara väckt inom två veckor från häktningsbeslutet. I annat fall ska ny häktningsförhandling hållas.

svTE häktningsframställning
svDF åklagarens skriftliga begäran hos en domstol om häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott
svRETE häktning

svTE inskrivna
svDF personer som ett häkte eller en anstalt har det administrativa ansvaret för
svAN Normalt vistas personen på häktet eller anstalten. En klient kan dock vara inskriven utan att vara närvarande. Exempelvis räknas en person, som har avvikit eller som är placerad enligt 37 § KvaL på sjukhus, som inskriven.

svTE intagna
svDF personer som har tagits in i anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff

svTE intensivövervakning med elektronisk kontroll
svFK Intensivövervakning är ett sätt att verkställa ett utdömt fängelsestraff om högst sex månader utanför anstalt. I intensivövervakningen ingår ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål som förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll (SFS 1994:451) inleddes den 1 augusti 1994 under en tidsperiod om två år vid sex frivårdsmyndigheter. Försöksverksamheten utökades från och med den 1 januari 1997 till hela landet. Samtidigt utökades möjligheten till intensivövervakning till att gälla fängelsestraff på upp till tre månader mot tidigare två. År 1999 permanentades försöket. Den 1 april 2005 infördes på försök nya regler för intensivövervakning med elektronisk kontroll. Möjligheterna till intensivövervakning utökades till att gälla utdömt straff om högst sex månader mot tidigare tre månader. Intensivövervakning kan också beviljas åt personer som i slutet av verkställigheter som en särskild utslussningsåtgärd från fängelse. Detta kallas utökad frigång och kan medges för personer efter halva strafftiden förutsatt att minst tre månader har avverkats i fängelse. Den tredje kategorin som kan få intensivövervakning är de som placeras på Kolmårdens öppna anstalt. Där har alla intagna elektronisk övervakning med boja.

svTE kriminalpolitik
svDF den del av politiken som sysslar med samhällets förebyggande och kontrollerande åtgärder mot brottsligheten och med påföljder för brott

svTE kriminalstatistik
svFK Ett samlingsbegrepp för brottsstatistik, lagföringsstatistik, kriminalvårdsstatistik och återfallsstatistik.

svTE lagförd person
svUPTE lagföringsbeslut 
svFK Begreppet lagförd person innebär i statistiken förenklat någon som har förklarats skyldig till brott i domstol eller genom s.k. lagföringsbeslut utanför domstol. En och samma person redovisas i statistiken för varje enskilt lagföringsbeslut som denne erhållit under ett kalenderår (s.k. bruttoredovisning). Om flera personer ingår i samma dom redovisas varje enskild person separat i statistiken.
svRETE lagföring

svTE lagföring
svFK Begreppet lagföring innebär förenklat att en person har förklarats skyldig till ett brott.
   Detta kan ske genom att en åklagare meddelar åtalsunderlåtelse eller utfärdar ett strafföreläggande som godkänns av personen eller att personen fälls i domstol (fällande dom). Även ordningsbot utfärdad av polis eller tull omfattas av lagföringsbegreppet. Denna statistik redovisas dock separat. En person kan förekomma i statistiken flera gånger under samma år om personen lagförts vid flera tillfällen under året (bruttoredovisning). Om flera personer ingår i samma lagföring redovisas varje person som en enhet för sig.

svTE medelfolkmängd
svDF genomsnitt av folkmängden i början av året och i slutet av året

svTE medling
svFK Medling, som är frivilligt, innebär att gärningsman och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare, för att prata om brottshändelsen.

svTE minderårig
svDF person som inte är straffmyndig, dvs. under 15 år
svAN Minderåriga kan inte lagföras och de redovisas varken i statistiken över personer misstänkta för brott, statistiken över personer lagförda för brott eller i kriminalvårdsstatistiken.
svRETE lagföring

svTE misstänkt person
svFK När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses skäligen misstänkt och att brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.

svTE mängdbrott
svSYTE vardagsbrott
svDF vanligt förekommande brott som drabbar många människor
svEX Stöld, snatteri, skadegörelse, tillgrepp av fortskaffningsmedel, misshandel, grov olovlig körning och rattfylleribrott.
svAN Rikspolisstyrelsens definition av mängdbrott omfattar de brott mot (1) 3 kap BrB som avser misshandel av man eller kvinna med obekant gärningsman, (2) samtliga brott mot 8 kap BrB inklusive personrån men med undantag för övriga rån samt butikstillgrepp, (3) samtliga brott mot 12 kap BrB.

svTE människohandel
svFK Handeln med människor. Den 1 juli 2002 infördes människohandel för sexuella ändamål som ett nytt brott i brottsbalken. Den 1 juli 2004 utvidgades straffområdet till att omfatta även människohandel som sker inom landets gränser, samt människohandel som syftar till andra former av utnyttjande, till exempel tvångsarbete eller handel med organ.
enTE trafficking

svTE mörkertal
svFK Mörkertalet anger relationen mellan det faktiska antalet brott och det synliga eller anmälda antalet brott. Om t.ex. mörkertalet är 1, anmäls alla begångna brott. Om mörkertalet är 2, är det faktiska antalet brott dubbelt så stort som det synliga antalet brott.

svTE offerundersökning
svFK I offerundersökningar ställs frågan om man varit utsatt för brott under en viss tidsperiod.

svTE officiell statistik
svDF sådan statistik, som regleras i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken
svAN Statistiken ska framställas av en myndighet enligt regeringens föreskrifter.

svTE ordningsbot
svDF böter som får utfärdas av polisman eller tulltjänsteman
svAN Åklagarmyndigheten (ÅM) bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS) vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma i fråga för ordningsbot. Ordningsbot redovisas endast summariskt till Brå och redovisas därför separat.

svTE ouppklarade brott
svFK Brott betecknas som ouppklarade om åklagare eller polis beslutat att inte inleda eller lägger ned utredningen på grund av att
   • det inte finns någon misstänkt person och att ”spaningsuppslag saknas”,
   • spaningar inte leder till något resultat,
   • det, trots utredning, inte kan styrkas att den skäligen misstänkte begått brottet,
   • utredningen visar att den skäligen misstänkte är oskyldig.
   I statistiken redovisas de två senare punkterna (brott kan ej styrkas och misstänkt oskyldig).

svTE penningböter
svDF böter med ett fastställt engångsbelopp
svAN Beloppet kan vara lägst 100 och högst 2 000 kronor (som gemensam påföljd för flera brott högst 5 000 kronor). Böter ska dömas ut enligt vad som är föreskrivet för brottet.

svTE permission
svFK En intagen kan, för att underlätta anpassningen till samhället, beviljas tillstånd att lämna anstalten enligt 32 och 33 §§ KvaL för en viss kort tid, om det inte finns någon påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk.

svTE personuppklaring
svUPTE personuppklarade brott
svFK Personuppklarade brott är den gemensamma benämningen på de brott för vilka beslutats om åtal, utfärdats strafföreläggande eller meddelats åtalsunderlåtelse. Personuppklaring innebär att en person har bundits till brottet. Personen har vid avslutad utredning bedömts som skäligen misstänkt, men ännu inte lagförts.

svTE personuppklaringsprocent
svDF antalet personuppklarade brott under det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent

svTE phishing
svFK En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland andra Eurocards och Nordeas kunder drabbats men hittills har inga pengar stulits.

svTE preskriberat brott
svUPTE åtalspreskription
svUPTE preskription
svFK Preskription (åtalspreskription) och preskriptionstider regleras i 35 kap. BrB. En person får inte åtalas efter viss tid från det att brottet har begåtts, vilket gör att gärningsmannen inte kan dömas efter denna tid. Preskriptionstiderna varierar mellan två år till 25 år för olika typer av brott. Den längsta tiden gäller för brott som kan medföra livstids fängelse.

svTE påföljd
svFK Sammanfattande benämning för fängelse, sluten ungdomsvård, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Överlämnande till särskild vård kan innehålla en föreskrift om ungdomstjänst. Vissa påföljder kan förenas med samhällstjänst. Fängelsestraffet kan verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja).

svTE referenser
svFK När skilda påföljder utdöms för olika brott anger referenserna vilket brott som är kopplat till vilken påföljd.

svTE rymning
svFK En klient intagen i anstalt har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd.

svTE rättspsykiatrisk undersökning
svFK Rätten får besluta om rättspsykiatrisk undersökning för att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Rättspsykiatrisk undersökning får endast ske vid erkännande av gärningen eller om det finns övertygande bevisning och under förutsättning att påföljden bedöms bli strängare än böter. En person får endast överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om personen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning.

svTE rättspsykiatrisk vård
svFK Om den som har begått ett brott lider av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna honom eller henne till rättspsykiatrisk vård om påföljden inte kan stanna vid böter. Detta under förutsättning att det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att personen är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten får besluta att särskild utskrivningsprövning ska äga rum vid vården om det finns risk för att personen i fråga återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, till följd av den psykiska störningen.

svTE rättsstatistik
svFK Ett samlingsbegrepp för kriminalstatistik och domstolsstatistik.

svTE samhällstjänst
svFK Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och från och med år 1999 också villkorlig dom.

svTE självdeklarationsundersökningar
svFK I sådana undersökningar ställs frågan om man själv begått brott under en viss tidsperiod.

svTE skimning
svFK En form av kreditkortsbedrägeri där någon olovligen använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kreditkort. Denna information läggs sedan över på ett annat kort. Bedragaren använder kortet för att betala med och räkningarna hamnar hos den ursprunglige ägaren.
   En mer avancerad form av skimning är att montera speciell elektronisk apparatur, skimningsapparat, på en bankomat och sedan läsa av innehållet på bankomatkortet samt den speciella koden som behövs. Därefter gör man ett falskt kort och tar ut pengar från någon annans bankkonto.

svTE skyddstillsyn
svDF påföljd som innebär en prövotid under tre år varunder den dömde ska vara skötsam och försörja sig efter förmåga
svAN Personen är under övervakning minst ett år. Övervakningen upphör normalt efter ett år om inte den dömde av särskilda skäl anses vara i behov av förlängd övervakning. Under övervakningen kan den dömde meddelas föreskrift om missbruksvård med mera, som han eller hon är skyldig att följa. Skyddstillsyn får utdömas för ett brott, där rätten anser att påföljden inte kan stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter, fängelse eller samhällstjänst och fortgår under en prövotid av tre år. Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas i högst fjorton dagar. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse.

svTE sluten ungdomsvård
svFK Påföljden innebär att ungdomar under 18, år som begått allvarliga brott, kan dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för verkställigheten, som sker på särskilda ungdomshem. Reformen infördes år 1999, och syftet med den är att minimera de skadeverkningar som en vistelse i fängelse kan ge ungdomar.

svTE spamutskick
svFK Oönskad e-post-reklam. Via ett e-postvirus får man tillgång till en dators adressbok. Då kan en för mottagaren känd avsändare användas vilket ökar chansen att brevet öppnas. Ibland söker man upp oskyddade trådlösa nätverk för att göra utskicken. Trådlösa nätverk använder radiotrafik och förövaren kan sitta på långt håll och ta sig in i systemet.

svTE specialstraffrätt
svDF strafflagar utanför brottsbalken
svEX Trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen.

svTE stalkning
svDF upprepade trakasserier eller förföljelser mot någon, t.ex. genom att hota, göra ovälkomna besök, ringa upprepade gånger på telefonen eller skicka brev eller e-post med kränkande innehåll. Det vanligaste är att gärningspersonen är bekant med offret.

svTE straff
svDF fängelse och böter
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE straffmyndig
svDF person som fyllt 15 år och därmed kan lagföras för brott
svRETE minderårig

svTE strafföreläggande
svFK Strafföreläggande utfärdas av åklagare, i de flesta fall i form av böter. Från och med år 1997 kan även villkorlig dom enskilt eller i kombination med böter utfärdas. Om det finns förutsättningar för det bör åklagaren utfärda strafföreläggande för den misstänkte i stället för att väcka åtal (SFS 1970:60). Strafföreläggande kan utfärdas för brott där böter ingår i straffskalan. För att ett strafföreläggande ska vinna laga kraft, måste det godkännas av den misstänkte. I statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer redovisas utfärdade strafförelägganden och i lagföringsstatistiken redovisas godkända strafförelägganden.

svTE stämpling
svFK Att någon i samråd med en annan person beslutar att begå ett brott, försöker förmå en annan person att begå ett brott eller själv åtar eller erbjuder sig att begå ett brott.

svTE synlig brottslighet
svUPTE registrerad brottslighet
svFK Ungefär detsamma som registrerad brottslighet och anmäld brottslighet.
svRETE anmält brott, dold brottslighet

svTE teknisk uppklaring
svFK De brott som klarats upp på annat sätt än genom personuppklaring definieras som tekniskt uppklarade. Exempel på teknisk uppklaring är när en förundersökning lagts ned (eller inte påbörjats) med beslutsgrunden gärningen ej brott, brott kan ej styrkas, misstänkt minderårig (under 15 år), brottet preskriberat eller andra anledningar.
svRETE personuppklaring

svTE tillgreppsbrott
svUPTE stöldbrott
svDF brott mot brottsbalkens 8:e kapitel
svEX Stöld, snatteri, rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel.
svAN Begreppet stöldbrott används bland annat i statistiken som synonym till begreppet tillgreppsbrott.

svTE ungdomstjänst
svDF påföljd som kan variera mellan 20 och 150 timmar och som socialtjänsten är skyldig att administrera
svAN Sedan den 1 januari 2007 finns ungdomstjänst både som en fristående påföljd och som en påföljd i kombination med ungdomsvård. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete.

svTE uppklarade brott
svDF brott som, av polis, tull och åklagare, anses ha fått ett ”polisiärt” klarläggande
svAN Termen innebär inte att någon dömts för brottet. Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den åtalade frikänts vid en rättegång. De vanligaste besluten (uppklaringsgrunderna), som innebär att brott redovisas i statistiken som uppklarade brott:
   Personuppklarade brott
    att åtal väcks
    att strafföreläggande utfärdas
    att åtalsunderlåtelse meddelas
   Tekniskt uppklarade brott
    att det, utan att någon person skäligen misstänks, inte kan styrkas att ett brott begåtts
    att den anmälda gärningen inte bedöms vara brott
    att den misstänkta personen är minderårig (under 15 år).

svTE uppklaringsprocent
svDF antal brott uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år
svAN Eftersom brotten inte alltid klaras upp samma år som de anmäls kan det under ett år klaras upp fler brott än vad som anmäls. Uppklaringsprocenten blir då högre än 100 procent. Detta är speciellt vanligt vid brottskategorier som har ett litet antal anmälda brott och vid seriebrott, dvs. fall där flera brott av samma typ anmälts vid samma anmälningstillfälle. På motsvarande sätt kan uppklaringsprocenten vara extremt låg ett visst år om antalet anmälda brott är ovanligt högt och de inte klaras upp inom året.

svTE upptäcktsrisk
svDF sannolikheten att bli misstänkt för ett brott man begått
svAN Upptäcktsrisken är i allmänhet liten.

svTE villkorlig dom
svFK Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst.

svTE villkorlig frigivning
svFK Personer som döms till fängelse i mer än en månad friges efter 2/3 av tiden. Om personen döms för nya brott under den villkorliga frigivningen kan den villkorliga frigivningen förverkas och bakas in i det nya fängelsestraffet.

svTE våldsbrott
svFK Det finns olika definitioner på våldsbrott. I vissa definitioner inkluderas enbart mord, dråp och misshandel. Andra definitioner innefattar även brottstyperna våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman.

svTE ålder
svFK I statistiken över personer misstänkta för brott och brottsdeltaganden avses den ålder den misstänkte hade vid tiden för det första brottet, som personen misstänkts för under den aktuella statistikperioden. I statistiken över personer lagförda för brott avses åldern vid tiden då domstolen eller åklagaren beslutade om lagföring. I kriminalvårdsstatistiken avses åldern då anstaltsvistelsen eller övervakningen påbörjades eller tidpunkten för mättillfället (1 oktober). I återfallsstatistiken avses åldern vid ingångslagföringen.

svTE åtal
svSYTE åtalsbeslut
svFK Åklagaren beslutar att åtal ska väckas, dvs. att gärningen ska prövas i domstol.

svTE återfall
svFK En person som fått en påföljd (eller åtalsunderlåtelse) och lagförs för ett nytt brott inom en viss tidsperiod sägs återfalla i brottslighet. Man brukar ange hur många procent av en viss grupp som återfallit (återfallsandelen, återfallsprocent, återfallsfrekvens).

svTE övergrepp i rättssak
svFK Det är ett allvarligt brott att genom hot eller våld försöka få någon att inte anmäla brott, vittna eller ta tillbaka en anmälan. Brottet kallas övergrepp i rättssak och kan ge ett långt fängelsestraff.

svTE överlämnande till vård enligt LVM
svFK Ifall den som har begått en brottslig gärning kan bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) får rätten överlämna åt socialnämnden eller åt styrelsen för hemmet (i de fall personen redan är intagen i ett hem) att anordna behövlig vård. Om det begångna brottet kan ge strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande endast ske om det föreligger särskilda skäl.

svTE överlämnande till vård inom socialtjänsten
svFK Ifall den som är under 21 år och som begått brott, kan bli föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620), får rätten överlämna åt socialnämnden att sörja för nödvändig vård inom socialtjänsten enligt uppgjord vårdplan. Överlämnande får ske endast om socialtjänstens planerade åtgärder kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde, art och den tilltalades tidigare brottslighet. Påföljden kan förenas med böter eller särskild föreskrift om ungdomstjänst.

svTE övervakning
svFK Personer som har dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna kan stå under övervakning av frivården en viss tid. Personen ska då följa vissa föreskrifter och kan få hjälp och stöd från frivården.
